Det är så varmt idag att vi ännu inte har fått energi att rapportera om gårdagens resa mellan Ostrava och Brno. Vi kommer att komma ikapp bloggmässigt ikväll, men innan detta måste vi dela några “nyheter” om Tjeckiens statsvapen.
Tjeckiens statsvapen (tjeckiska: Státní znak České republiky) visar de tre historiska regionerna – de tjeckiska länderna – som utgör nationen. Den nuvarande vapenskölden, som antogs 1992, designades av den tjeckiska heraldisten Jiří Louda.
Den kommande vapenskölden, som kommer att antas snart, ideades av Lejonet & Gripen och realiserades av den svenske heraldisten Erik Fanki.
English below
It is so hot today that we haven’t got the energy just yet to report about yesterdays journey between Ostrava and Brno. We will catch up blogwise tonight. But before that we need to share some “news” about the Coat of arms of the Czech Republic.
The coat of arms of the Czech Republic (Czech: Státní znak České republiky) displays the three historical regions—the Czech lands—which make up the nation. The current coat of arms, which was adopted in 1992, was designed by Czech heraldist Jiří Louda.
The coming coat of arms, however, which will be adopted soon, was designed by Lejonet & Gripen and put to life by Swedish heraldist Erik Fanki.
Just nu sitter vi och lunchar i Bêlotin, mitt i den tjeckiska landsbygden. Hit har vi cyklat från staden Ostrava, vilken vi nådde sent igår kväll. (En rolig sak för värmlänningar är att att rava betyder rumpan. Därför kallar vi stan Cheese ass.) Här kommer lite fakta om Ostrava, inte helt osnodd från Wikipedia:
Ostrava är Tjeckiens tredje största stad och är huvudort för Mähren-Schlesien. Staden var historiskt delad i Moravská Ostrava (Mährisch-Ostrau eller Mähriska Ostrau), på västra sidan av floden Ostravice, och Polska Ostrava (från 1919 kallad Slezská Ostrava, Schlesiska Ostrava), på den östra sidan av floden. De båda städerna slogs samman 1941 och utgör idag stadsdelar i storstaden Ostrava.
Folkmängden i centralkommunen uppgick till 295 653 invånare i slutet av 2013, medan storkommunen (så kallad kommun med utökad befogenhet) hade totalt 326 874 invånare vid samma tidpunkt. Stora kolfyndigheter under 1700-talet gjorde Ostrava till en industristad, men gruvverksamheten upphörde 1994. Fortfarande bedrivs dock gruvdrift i områdena runt om Ostrava, i huvudsak närmare Karviná. Stålproduktionen i Ostrava är fortfarande omfattande även om bland andra Mittal Steel (före detta Ispat Nová Hut’ ) sade upp ett antal tusen anställda. Staden har valt att spara ett stort gammalt stålverk som minnesmärke över svunna tider.
I Ostrava finns pub- och nattklubbsområdet Stodolní ulice med ett femtiotal uteställen. Men ingen av dessa har öppet eller serverar mat.
English version:
We are right now digesting lunch in Bêlotin, smack dab in the czech countryside. We left the town of Ostrava, which we reached late last night, this morning. (Fun fact: for three of us rava is a dialectal synonym for butt. Therefore we call the town Cheese ass.) Here are some facts about Ostrava, not enrirely un-stolen from Wikipedia:
Ostrava (Czech pronunciation: [ˈostrava], locally: [oˈstrava], Polish: Ostrawa, German: Ostrau) is a city in the north-east of the Czech Republic which is the capital of the Moravian-Silesian Region. It is 15 km (9 mi) from the border with Poland, at the meeting point of four rivers: the Odra, Opava, Ostravice and Lučina. In terms of both population and area Ostrava is the third largest city in the Czech Republic, the second largest city in Moravia, and the largest city in Czech Silesia. It straddles the border of the two historic provinces of Moravia and Silesia. The population is almost 300,000 people. The wider conurbation – which also includes the towns of Bohumín, Doubrava, Havířov, Karviná, Orlová, Petřvald and Rychvald – is home to about 500,000 people, making it the largest urban area in the Czech Republic apart from the capital, Prague.
Ostrava grew in importance due to its position at the heart of a major coalfield, becoming an important industrial centre. It was previously known as the country’s “steel heart” thanks to its status as a coal-mining and metallurgical centre, but since the Velvet Revolution (the fall of communism in 1989) it has undergone radical and far-reaching changes to its economic base. Industries have been thoroughly restructured, and the last coal was mined in the city in 1994. However, remnants of the city’s industrial past are visible in the Lower Vítkovice area, a former coal-mining, coke production and ironworks complex in the city centre which retains its historic industrial architecture. Lower Vítkovice has applied for inclusion in the UNESCO World Heritage List.
Ostrava is home to various cultural facilities including theatres and galleries. Various cultural and sporting events take place in Ostrava throughout the year, including the Colours of Ostrava music festival, the Janáček May classical music festival, the Summer Shakespeare Festival and NATO Days.
Ostrava is home to two public universities: the VŠB-Technical University and the University of Ostrava. In 2014 Ostrava was a European City of Sport. The city co-hosted (with Prague) the IIHF Ice Hockey World Championship in 2004 and 2015.
In Ostrava all restaurants are closed and there is no food served.
Någon kanske undrar var den sjätte cyklisten tog vägen? Skulle ni inte var 6? Jonas – var är han?
Jo – jag drabbades av insomnia, och lyckades bara skrapa ihop 2 timmar sömn på två nätter före resan. Istället för att cykla anmälde jag mig till en sömnklinik för kbt behandling.
Det är inte första gången jag inte somnar under en natt, men första gången jag behöver ställa in en resa.
För alla som inte sovit på två dygn, men som redigerat filmer digitalt så kan man beskriva tillståndet som att verkligheten tappat bort bildrutor/frames – plötsligt ligger kaffekoppen ner, och kaffet har redan runnit ut på bordet. Man kände handen nudda koppen men tappade bort alla ögonblick däremellan. I mitten av en mening glömmer man hur den skulle sluta – vad var det man pratade om? Inget bra tillstånd när man cyklar på polska vägar.
Så kl 03:30 natten innan avresa gick tankarna ungefär såhär:
Tusan jag kommer vara helt död imorgon – måste sova åtminstone 3 timmar. Om jag inte somnar snabbt när vi kommer fram kommer jag vara livsfarlig på vägarna. Kanske kan sova ut på hotellet och ta ett tåg om jag inte somnar – nej, känner mig själv – kommer åka och vara livsfarlig. Om jag oroar mig redan nu kommer jag definitivt inte sova imorgon. 6 killar i ett rum – kommer fisas och snarka – kommer definitivt inte sova ut…
20 årige Jonas hade nog åkt och tänkt att det löser sig. Snart 40 årige tvåbarnspappan tog det mogna beslutet att ställa in. Sen ringde han sin mamma och grät en skvätt (sant)
Vår första cykeldag var planerad att börja kl 06 på morgonen, men eftersom det bara var i effektivitet-Johans (en av mina personas) hjärna så slutade det med att vi lämnade Krakow klockan 10:10. Vi hade i detta också tid att besöka en cykelverkstad där Kaj & jag fick våra cyklar fixade. Kaj “köpte” också en ny slang till sin cykel genom att lova att skicka 18 zloty till den superhjälpsamma reparatören via post vid hemkomst. Om du har en trasig cykel i Krakow, besök Vario Bike. Ta med kontanter.
Sedan fortsatte vi på vägen, vilken var ett riktigt fint gammalt järnvägsspår som hade omvandlats till en cykelbana. Detta var som ett paradis tills vi insåg att vi cyklade på banan som ledde till Auchwitz och att många människor tidigare hade gjort sin sista resa på exakt den här vägen.
Runt klockan två anlände vi till Oswiecin / Auschwitz för att äta lunch. Det var på tiden. Staden är inte så stor men vi var tvungna att gå det sista distansen på grund av tegelvägar.
Vi var riktigt trötta som ni kan se nedan men vi fick också mycket mat efter att ha väntat i 30 minuter (eftersom servitrisen uttalade 30 som 13 när hon frågade om vi kunde vänta lite).
Efter lunch gick vi förbi Auschwitz I och stannade i 5 minuter utanför Birkenau – Auschwitz II, koncentrationslägren där 1,1 miljoner människor dödades. Vi bestämde oss för att det skulle kännas skitigare att gå in för ett snabbt besök (det enda vi hade tid till) än att cykla vidare och beslutade oss att istället åka vidare.
Någonstans utanför Birkenau kollapsade vårt navigationssystem och vi var plötsligt på en grusväg, och efter några minuter fick Kaj punka. Vi blev mer och mer trötta och några av oss började tvivla på att vi skulle klara det.
Men plötsligt nådde vi den tjeckiska gränsen och fick lite hopp tillbaka:
Men det var fortfarande cirka 30 km till Ostrava och natten föll. Plötsligt föll Fredrik och skrek “stopp! Jag föll precis ” varpå Ilia svarade“ bra jag måste ta ett foto ”. Tänk alltid på bloggen först!
Eftersom vår navigering inte fungerade var vi tvungna att lita på en man som heter Martin som hjälpte oss med några genvägar, som var bra men också fick oss att gå nedförsbacke på gräset under vissa stunder.
T Till slut kom vi till hotellet. Klockan var 22:00 och alla restauranger i Ostrava hade stängt. Vi hade cyklat i 12 timmar och hade cyklat 16,93 km. Och allt vi fick äta var jordnötter och oliver från minibaren. Nästan jämnt fördelade oliver. Tragiskt!
Tragiskt.
English here
Our first day of biking was planned to start at 06 in the morning, but because that was only in Efficiency-Johans mind we ended up leaving Krakow at 10:10. We also had time to visit a bike repair shop where Kaj & I had our bikes fixed. Kaj also “bought” a new tube to his bike by promising to send 18 zloty to the super helpful repairman via mail when he gets home. If you have broken bike in Krakow, please visit Vario Bike. Bring cash.
Then we go on on the road. Which was a really nice old railroad track that had been converted to a bike lane. This was like paradise until we realised that we were biking on the track that led to Auchwitz and that many people before had been on final journey on that exact route.
Around 2 o’clock we arrived in Oswiecin/Auchwitz to have lunch. It was about time. The city is not that big but we had to walk that last distance due to brick roads.
We were really tired as you can see below but also we got a lot of food after waiting for 30 more minutes (because the waiting staff pronounced 30 like 13 when they asked if we could wait a bit)
After lunch we passed by Auchwitz I and stopped for 5 minutes outside of Birkenau – Auchwitz II, the concentration camps where 1.1 million people was killed. We decided that it would feel crappier going in for a quick visit (the only thing we had time for) than biking along and decided to leave.
Somewhere outside Birkenau our navigational system collapsed and we where suddenly on a gravel road, and after a few minutes Kaj got a flat tire.
We were getting more and more tired and some of us started to doubt that we would make it. But suddenly we reached the Czech border and got some hope back:
But it was still about 30 km til Ostrava and night was falling. Also Fredrik was falling and shouted “stop! I just fell” and Ilia responded “great I have to take a photo”. Always think of the blog first.
Since our navigation was not working we had to trust a man called Martin who helped us with some shortcuts, that were great but also made us walk downhill on grass at some moments.
Finally we arrived at hotel. It was 22:00 and all restaurants in Ostrava had closed. We had been biking for 12 hours and had biked 16,93 km. And all we got to eat was peanuts and olives from the minibar.
Att cykla långt innebär ofta att det är smart att starta väldigt tidigt, runt 05-06 på morgonen. Mindre trafik och man kommer fram tidigare. En nackdel med att vara morgonpigg är att det ofta inte finns matställen öppna när det behövs, säg runt 08-09 (de flesta öppnar 11 på lördagar och söndagar). Dessutom kan man i södra Europa råka ut för fadäser som att allt är stängt på söndagar OCH måndagar.
Allt detta har fått Cykelsällskapet att uppfinna: svankägget!
Så här tillreds ett riktigt bra svankägg:
1. koka ägget så att det är på gränsen mellan mellankokt och hårdkokt.
2. Placera ägget sedan i svankfickan på cykeltröjan, där det kan värmas till perfektion under de närmaste 2-3 timmarna.
3. Ät ägget snabbt och cykla sedan vidare.
And here’s the juice on eggs in English
Cycling long distances often means that it is smart to start very early, around 05-06 in the morning. It always means less traffic and you arrive earlier. One disadvantage of being a early riser is that there are seldomly eating places open when needed, say around 08-09 (most placera open 11 on Saturdays and Sundays). In addition, in Southern Europe you can suffer from discovering that everything is closed on Sundays and Mondays. All of this has made the us invent: the Svank Egg (in Swedish the Lower Back is called Svanken)! Here’s how to prepare a really good Svank Egg:
1. Boil the egg so that it is on the border between medium-boiled and hard-boiled.
2. Then place the egg in the Lower back pocket on the cycling jersey, where it can be heated to perfection in the next 2-3 hours.
Kraków (i tyskspråkig liksom i äldre svenskspråkig litteratur vanligen benämnd Krakau) är en stad i Lillpolens (!) vojvodskap (!!) i regionen Galizien (!!!) i södra Polen. Vojvod är en gammal slavisk titel för en lokal härskare eller guvernör. Galizien, ej att förväxla med spanska Galicien, exempelvis genom att istället kalla den polska regionen för Rödrutenien, är en historisk region i centrala Europa som var ett österrikiskt kronland (Galizien och Lodomerien) 1772–1918. Galizien är sedan 1945 delat mellan Ukraina och Polen. I alla fall… tillbaka till Lillpolen. Lillpolen är tydligen större än Storpolen:
Gissningsvis har detta skett för att Stor & Liten fick sina namn innan Google Maps fanns så att det var lätt för vem som helst att se vem som var störst. Det pinsamma faktumet har på senare år ”sopats under mattan” genom att kalla landet som innehåller de båda felaktigt namngivna regionerna (och en massa annan landmassa) för Polen. Ja, det är sant: Polen är betydligt alltså större än Lillpolen och Storpolen kombinerat (!!!!). Nog om det nu.
Krakow är en ganska stor stad, med en väldigt central flygplats namngiven efter tidernas mest poppis påve. Igår efter landning cyklade vi in till vår lägenhet i centrala Krakow på sisådär en halvtimme:
Kraków var Polens huvudstad från medeltiden till 1596, då Sigismund (känd från mellanstadielektionerna som Sveriges kung mellan 1592–1599 medan han [även om inte exakt samma år] även var kung av Polen och Storfurste av Litauen) flyttade huvudstaden till Warszawa.
Vår upplevelse av Krakow? Vi hann gå på en promenad och äta pierogi (nåt som man i Sverige nog skulle kalla dumplings eller tortellini). Det var gott och stan verkar mysig, men nu är klockan 07:30 på tisdagen och vi ska till en cykelreparatör innan vi drar mot tjeckiska gränsen och dagens mål: Ostrava.
Här är ett foto på Krakows stadsvapen:
And English as follows:
Kraków is a city in the Lesser Poland region (!) in the region of Galizia (!!!) in southern Poland. Galizia, not to be confused with Spanish Galicia, is a historical region in central Europe that was an Austrian region (Galicia and Lodomeria) 1772–1918. Galicia has been divided between Ukraine and Poland since 1945. Anyway … back to Lesser Poland which apparently is larger than another region called Greater Poland. It is unclear which region is the greatest and in which way Lesser Poland is less Poland than the rest of Poland but one thing is clear. Lesser Poland is larger than Greater Poland (which might still be much greater).
Krakow is a fairly large city, with a very central airport named after the most loves pope of all time. Yesterday after landing, we cycled into our apartment in central Krakow in half an hour:
Kraków was the capital of Poland from the Middle Ages to 1596, when Sigismund (known to some also as King of Sweden between 1592–1599 while he [even if not exactly the same years] was also king of Poland and some random title of Lithuania) moved the capital to Warsaw.
Our experience of Krakow? We went for a walk and ate pierogi. It was good and the town seems cozy, but now it is at 07:30 on Tuesday morning and we are going to a bicycle repairman before we head towards the Czech border and today’s goal: Ostrava.
Here’s a realistic photo of Krakow’s city coat of arms: